Destilleriet som älskar att se sig själva som whiskybranschens bad boy, inte minst tack vare ägaren Mark Reynier som alltid gjort sig känd för att gå sina egna vägar och deklarera vad han tycker om alla andra i branschen. Producerade oregelbundet under 1980- och 90-talen men sedan Reynier tog över 2000 har det varit i bruk utan avbrott. Ett stort antal nya buteljeringar lanseras varje år och man delar in sortimentet i tre varianter; Bruichladdich som är lätt rökig, Port Charlotte som är medelrökig och Octomore som är kraftigt rökig. Ägarna har dessutom tankar på att starta ytterligare ett destilleri strax intill men de planerna ligger för närvarande på is.

Ett av de mest ensligt belägna destillerierna i Skottland och inte helt lätt att hitta. Inga skyltar leder till Braeval som ligger mitt i Braes of Glenlivet med Glenlivet och Tamnavulin som närmsta destillerigrannar. Det byggdes så sent som 1973 för att producera malt whisky för de olika blends som ägarna, Chivas Brothers, säljer och destilleriet har samma uppgift idag. Ingen officiell buteljering finns utan man får förlita sig på oberoende buteljerare. Var stängt under sex år men öppnades igen 2008 i takt med att efterfrågan på Chivas Regal ökade.

Ett av ganska få destillerier i västra Highlands. Ligger i Fort William vid foten av berget Ben Nevis och får även sitt processvatten från bergets sluttningar. Ägs sedan drygt 20 år tillbaka av japanska Nikka Whisky och största delen av produktionen skeppas till Japan för att bli en del av deras blends, framförallt Nikka Black. Ägarna har inte investerat särskilt mycket i destilleriet under senare år och det är nu ganska slitet. Ben Nevis är ett av ytterst få (kanske det enda) skotska destillerier som fortfarande använder sig av bryggerijäst för jäsningen.